Fonder

Faktabladet ska innehålla basfakta om fonden. Faktabladen ska vara på högst två sidor och vara uppbyggda på samma sätt för alla fonder. Faktabladet ska innehålla information om fondens placeringsinriktning, risk-/avkastningsprofil, avgifter och historisk avkastning. Vill du som investerare ha mer information om fonden kan du läsa om det i fondförvaltarens informationsbroschyr och årsredovisning för fonden. 

Om du vill ha mer utförlig information om en fond eller vill jämföra olika fondförvaltares fonder mer ingående hittar du mer information om fonden i informationsbroschyren. Kraven på information varierar beroende på om det är en specialfond eller en vanlig värdepappersfond.

Uppgifter om fondbestämmelserna

Informationsbroschyren ska innehålla tillräckligt med uppgifter för att du ska få en förståelse för risken med att investera i fonden. Du ska få uppgifter om fondbestämmelserna, det vill säga reglerna för fonden, som har bestämts av förvaltaren. En bestämmelse kan till exempel vara vad som gäller vid stängning av fonden, vid extraordinära förhållanden eller ansvarsbegränsning vid skada.

Tillgångar som får ingå i fonden

Du ska också kunna läsa om vilka tillgångsslag fonden får investera i och om olika derivatinstrument (optioner,terminer, warranter och swappar) får ingå i fonden. Om fonden får investera i derivatinstrument ska förvaltaren skriva vad syftet är med att investera i dem och om risken påverkas.

Andra aktörer och ersättningspolicy

Det ska även framgå om fonden får låta andra aktörer genomföra vissa delar av arbetet med fonden. Utöver det så ska det även framgå hur fondens ersättningspolicy ser ut. I informationsbroschyren hittar du också information om fondens hållbarhetsarbete.

Tidsfaktorn är många gånger avgörande för vilken typ av fond du ska välja. Om försäljningen ligger nära i tiden, eller om fondandelarna måste ha ett visst minsta värde, kan det vara klokast att säkra det kapital du har snarare än att försöka öka andelarnas värde. Det kan då vara klokt att välja fonder med låg risk. Ska försäljningen däremot göras långt i framtiden kan det vara motiverat med en högre risk. Det gör du med vetskap om att över en längre tidsperiod svänger de flesta marknader. Eventuella nedgångar kommer sannolikt att följas av uppgångar.

Sprid risken i ditt fondsparande genom att välja flera olika fonder att investera i. Låt säga att du äger två olika fonder med samma risknivå. Risken som helhet blir då lägre om de två fonderna har olika sorters risker. Man pratar ofta om fondernas "exponering". En av fonderna är exponerad mot råvaror och den andra mot IT-bolag. Det innebär att även om båda fonderna har hög risk, så blir riskbilden lägre om du delar investeringen mellan de två fonderna. Du ska dock alltid tänka på risken i de enskilda fonder också och vilken risk du är villig att ta med dina pengar men, riskspridning kan hjälpa dig att jämna ut risker över tider men är ingen garanti för att undvika förluster.

Ett sätt att utvärdera en fond är att titta på aktivitetsgraden och hur en fond har avkastat mot sitt jämförelseindex. Ett annat enkelt sätt att jämföra en fond är att själv välja ett index att jämföra fonden mot. Det är dock viktigt att jämförelsen görs med ett relevant index, alltså med ett index som överensstämmer med fondens placeringsinriktning.

En Sverigefond kan till exempel jämföras med OMX Affärsvärldens Generalindex (AFGX) som visar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Detta index talar om hur aktierna på börsen har utvecklats i genomsnitt. Ett annat användbart index är OMXS30-index som visar utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Ett tredje index är SIXPRX (SIX Portfolio Return Index) som ofta används för att jämföra fonder. Detta index visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen justerat för de särskilda placeringsregler som gäller för fonder och inkluderar återinvesterade utdelningar.

Tidigare resultat 

Har du kommit fram till vilken typ av fond du är intresserad av ska du sedan välja en eller flera enskilda fonder. Ett sätt att jämföra en fond är att se hur väl fonden har presterat tidigare år, gärna över en femårsperiod eller längre. Ett annat sätt att jämföra olika fonder är att titta på deras rating. Rating är ett slags betyg på fonder som normalt bygger på fondernas tidigare avkastning men kan mäta andra faktorer.

Fondens tidigare uppnådda resultat är ingen garanti för fondens framtida resultat. För att minska risken för sämre resultat kan du kontrollera om fonden har samma ansvarige förvaltare som då den presterade bra.

Flera specialiserade företag, som Morningstar och Privata Affärer, utvärderar löpande fonder genom så kallad rating. Fonderna betygssätts utifrån olika kriterier, framför allt historisk avkastning och risk. Det förekommer även rating där förutsättningar för framtida utveckling vägs in i betygen. Om samma fond har fått högt betyg i flera olika ratingsystem betyder det egentligen bara att fonden hittills har lyckats få bra avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och risk.  

Syftet med kravet på redovisning av aktivitet är att du till exempel ska kunna avgöra om en högre förvaltningsavgift är motiverad och om en fond faktiskt är aktivt förvaltad. En aktivt förvaltad fond ska försöka slå det index den jämförs med. Eftersom alla fonder måste visa hur akaktivt förvaltad fonden är blir det enklare för dig att jämföra olika fonder med varandra och du kan fatta mer informerade beslut. Informationen om aktivitetsgrad ska finnas tillgänglig på förvaltarens hemsida, i fondens informationsbroschyr och i årsredovisningen. Du kan till exempel se om avgiften för fondförvaltningen motsvarar aktiviteten i fonden då en lägre avgift normalt är kopplad till lägre grad av aktivförvaltning medans aktiva fonder som hedgefonder normalt är dyrare.

Om fonden betecknas som aktivt förvaltad kan du förvänta dig att den ska prestera bättre än det index förvaltaren valt att jämföra den mot. Om fonden inte presterar bättre utan följer sitt jämförelseindex, kan fonden vara en så kallad "dold indexfond". Genom att titta på aktivitetsgraden kan du avgöra om det är motiverat med en högre förvaltningsavgift för fonden. Är aktivitetsgraden låg ska du gå vidare och kontrollera fondens innehav för att se om fonden har samma innehav som ett valt index. Normalt bör du kontrollera fondens innehav om fonden har en aktiv risken som är runt 3 enligt ESMA och fonden marknadsförs som en aktiv fond.

För att det ska gå att mäta hur aktiv fondförvaltaren är måste förvaltaren först välja ett index som är relevant för fondens inriktning. Fondförvaltaren ska förklara varför det är relevant att jämföra fonden mot det valda indexet. Fondförvaltaren ska sedan också beskriva hur fondförvaltningen bedrivs. Om det inte finns något relevant jämförelseindex ska det finnas en förklaring till varför. Skäl till att ett index saknas kan vara att fonden har ett koncentrerat värdepappersinnehav, en unik investeringsprofil eller liknande. 

Man mäter aktivitetsgrad med ett nyckeltal som kallas "aktiv risk". Aktiv risk ska visa hur stor skillnad det är i avkastning mellan fondens resultat och ett det valda jämförelseindexet.

Om fonden har låg standardavvikelse innebär det att fondens resultat bara skiljer sig lite från jämförelseindexet. Fonden presterar alltså en avkastning som följer utvecklingen av jämförelseindexet och det tyder på fondens innehav liknar innehaven i indexet. Om standardavvikelsen i stället är hög betyder det att fondens avkastning skiljer sig mer från det valda jämförelseindexet. Det betyder att fondens innehav inte är samma som indexet utan att fonden innehåller andra värdepapper eller viktning.

Om fonden har funnits i mer än två år ska fondförvaltaren även redovisa den aktivitetsgraden i fondens avkastning historiskt - för varje år bakåt i tiden upp till tio år. Utöver att aktivitetsgraden ska anges, ska det även finnas en förklaring till varför fonden uppnådde ett visst aktivitetsmått för perioden. Det ger dig som investerar både en kvantitativ bild av hur fonden presterat och en kvalitativ bild, så att du förstår varför fonden har uppnått ett visst aktivitetsmått. 

Informationen om fondens aktivitetsgrad och annan information ska finnas på fondbolagets webbplats. Därutöver ska informationen finnas i fondens informationsbroschyr och årsredovisning. Där hittar du även mycket annan information som kan vara bra att känna till innan du investerar.

Det finns inte någon given definition av vad hållbarhet är eller någon lagstadgad metod för att mäta hur hållbar en viss investering är. Kravet på att redovisa hållbarhetsarbete syftar inte till att säga vad som är hållbarhet utan till att informera dig som investerare om vad fonden gör för att vara hållbar inom olika områden: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Fondförvaltaren ska informera dig som konsument om hur fonden arbetar med de olika hållbarhetsområdena i sin fondförvaltning. Det ska framgå vilken metod som används och vilka områden som fonden aktivt jobbar med. Förvaltaren ska även informera dig om hur man följer upp och själv bedömer resultatet av hållbarhetsarbetet. Uppföljning och resultat ska framgå i årsredovisningen eller i en separat rapport.

Gör förvaltaren inget hållbarhetsarbete ska det också framgå.