Konsumenternas Försäkringsbyrå har tillsammans med en rad olika organisationer tagit fram en gemensam standard för pensionstermer för konsumenter.
Ordlistan Pensionstermer för konsumenter förvaltas av SIS, Swedish Standards Institute. Termerna förklaras i ordlistan och ska användas på ett likartat sätt i hela pensionsbranschen.
Det är en schablonbeskattning där skatteunderlaget beräknas genom att man multiplicerar ditt försäkringskapital med föregående års genomsnittliga statslåneränta enligt lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, dock lägst 0,5 procent.
För pensionsförsäkringar är avkastningsskatten 15 procent av skatteunderlaget. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2022 var 1,46 procent och avkastningsskatten 2023 är då 0,219 procent (= 0,0146 x 0,15).
Exempel: Om ditt försäkringskapital är 200 000 kr så blir skatteunderlaget 2 920 kronor (200 000 x 1,46 %). Avkastningsskatten på pensionsförsäkringen blir 438 kronor (2 920 x 15 %). Skatten betalas även om försäkringskapitalet inte ökar i värde.
Du betalar inte själv in skatten det sköts av försäkringsbolaget men bolaget drar sedan din andel från ditt pensionskapital, vanligtvis i början av året.
Kollektiv konsolideringsgrad är ett mått som anger förhållandet mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade försäkringskapital. Kollektiv konsolideringsgrad används inom traditionell försäkring i ömsesidiga försäkringsbolag och i premiepensionens traditionella försäkring.
Om den kollektiva konsolideringsgraden är under 100 innebär det att de tillgångar som bolaget förvaltar inte skulle räcka om alla skulle ta ut pengarna på en gång. En kollektiv konsolidering över 100 innebär att försäkringsbolaget har en buffert för att klara svängningarna på kapitalmarknaden. Kollektiv konsolideringsgrad kallas även kollektiv konsolideringsnivå.
Avkastningsräntan använder försäkringsbolag för att fördela den totala avkastningen mellan alla traditionella pensionsförsäkringar. Avkastningsräntan är baserad på verklig avkastning.
